Beteckning för ström
Istället får vi accepetera den som den står, medan den vetgirige får vänta tills högre studier i fysik för att få titta en fullständig härledning. I bilden så besitter vi får vi reda på spänningen hos spänningskällan, som är på 24 V, samt på resistansen hos motståndet som är vid 4 Ohm. För att svara på denna frågan så kan vi använda oss från Ohms lag. Spänningen över motstånd 1 existerar på totalt 48 V, resistansen hos motstånd 1 är på 8 Ohm.
Detta ger oss en ström på totalt:.
Be illustration För Rad
Prova gärna att själv nedteckna om formeln för att lösa ut R och I. Ett första exempel. För för att se hur Ohms lag fungerar så förmå vi ta titta på krets nedan. till att se hur detta fungerar så bör vi kika på några olika exempel. Kretsen består av en spänningskälla, t. I kretsschemat nedan så har vi den enklaste krets som man kan tänka sig som ej orsakar kortslutning. Sätter vi in våra mätvärden i formeln så får vi:.
Spänning samt ström
Motståndet markerar vi med en rektangel i kretsen. Dessutom beror det på hur stort motståndet är i resistorn. Mer ifall ohms lag Även om Ohms lag kunna uttryckas på en tillsynes väldigt enkel struktur spänningen är produkten av strömmen och motståndet så finns det ingen enkel härledning från lagen. Spänningen är densamma över detta motståndet men resistansen är här 4 Ohm. Detta ger oss en ström på:.
För för att mäta hur stor strömmen är i kretsen så placerar vi en amperemeter i kretsen. De tre viktigaste storheterna som hittills besitter introducerats inom kapitlet ellära samlas i Ohms lag i en och samma ekvation. självklart en elektrisk krets med flera olika komponenter så kan Ohms lag användas på flera olika sätt, allt beroende på vad detta är man vill beräkna. Strömmen som går genom kretsen kommer nämligen att dela vid sig när den når parallellkopplingen, en sektion av strömmen kommer att passera genom motstånd 1 och den andra delen kommer för att passera genom motstånd 2.
Den säger för att spänningen U är lika med resistansen R multiplicerad med strömmen I. Lagen är en fantastiskt verktyg när det kommer till för att räkna på elektriska kretsar. Amperemetern markerar oss med en rund ring med ett A i. I allmänhet gäller det inom elläran att ju större spänning som appliceras vid en elektrisk krets, desto större ström går genom kretsen.
Desto lägre resistans, desto större ström genom motståndet. Spänningskällan markerar vi med två streck där pluspolen är bredare än minuspolen. Hur stor strömmen är beror på hur massiv spänning som spänningskällan alstrar. Generellt sett därför kan vi redan nu konstatera, från Ohms lag, att om vi har ett lågt motstånd d. Därför är det ett från de viktigaste resultaten inom elläran. Detta innebär att om vi exempelvis dubblar spänningen hos spänningskällan så blir också strömmen dubbelt sålunda stor o.
Lagen är uppkallade efter den tyske fysiken Georg Ohm. Han visade för att detta samband stämde I det på denna plats sambandet kopplas alltså de elektriska storheterna spänning , elektrisk ström och elektriskt motstånd samman. Ett vanligt scenario för elektriska kretsar existerar att man vet hur stor spänning likt alstras av spänningskällan samtidigt som man vet resistanserna hos motstånden. Det som återstår för att beräkna är då hur stor ström såsom flyter i olika delar av kretsen.
Kretsen består av en spänningskälla samt ett motstånd och genom kretsen går det en ström. Detta är i högsta grad applicerbart inom elläran. I denna krets så kan Ohms lag framförallt användas på två olika sätt, antingen över motstånd nummer 1, eller ovan motstånd nummer 2. På samma sätt förmå vi beräkna strömmen genom motstånd 2 genom att använda Ohms lag. Det visar sig då att strömmen ökar linjärt med spänningen. I detta exemplet så ska vi betrakta en krets som består av en spänningskälla samt två parallellkopplade motstånd, enligt bilden nedan.
Ohms lag beskriver alltså ett samband vilket gäller för enklare elektriska kretsar. Återigen således har vi fått reda på spänningskällans styrka samt resistanserna hos motstånden.