Franska paris vi
detta är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare , eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme. Även benämningar som "folket", "arbetarna" eller "bönderna" är av liknande skäl problematiska. Avsikten plats att skapa samtycke till nya skatter samt åtgärder för att förbättra statens ekonomi liksom hade undergrävts av hovlivet och understödet mot de amerikanska koloniernas befrielsekrig mot Storbritannien.
Franska revolutionen franska : Révolution française [ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz] inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli numera Frankrikes nationaldag och avslutades tillsammans med Napoleon Bonapartes statskupp , Brumairekuppen. Skillnaderna mellan hovets och högadelns slösaktiga lyxliv och dem stora massornas halvsvält gav upphov till missnöje. Frankrike hade också deltagit i dyra konflikt vilket ledde till höjda skatter.
Den jättelika statsapparaten hade blivit ett självändamål för enstaka privilegierad ämbetsmannaklass. Samtidigt gjorde en kris inom handeln och förlagsindustrin att arbetslösheten ökade. Redan från början hade personer lämnat första samt andra ståndet för att sluta sig mot den nyutropade nationalförsamlingen. Bland borgarna fanns dessutom många som ägde mark under samma villkor som aristokratin , samtidigt som det fanns adelsmän som utan vidare kan betraktas vilket företagare med borgerlig livsstil.
Lista över Frankrikes regenter – Wikipedia
I förlängningen bidrog dem båda franska revolutionerna till såväl socialistiska revolutioner som till spridande av liberal demokrati. Därför kom antalet deputerade i nationalförsamlingen att ständigt stiga. Samtidigt spreds upplysningsidéerna bland akademikerna inom borgarståndet och därmed tankar om att man skulle kunna införa en konstitutionell monarki samt erövra rättigheter åt andra i samhället än kungen och adeln.
Många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme. Frankrikes motto " Frihet, jämlikhet, broderskap " franska : Liberté, égalité, fraternité , officiellt antaget under den tredje franska republiken , har sina rötter i de slagord som associeras med den franska revolutionen och fick sin nuvarande form eller gestalt Revolutionen hade förebådats under lång period före av upplysningen och dess filosofer , Voltaire och Rousseau med flera, samt tillsammans med tankar om folkstyre och människans förnuft , vilka inspirerade befolkningen till uppror och krav på större jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv.
Nationalförsamlingen såg sig själv vilket Frankrikes enda legitima folkrepresentation med rätt för att fatta beslut om lagar och skatter. Revolutionen innebar att första franska republiken utropades , men hade även stor inverkan på övriga Europa och världen, och definieras som start på senmodern tid. Manlig rösträtt infördes ett kort period , och mer långvarigt efter februarirevolutionen då andra franska republiken utropades.
Kungamakten i Frankrike var en absolut monarki liksom byggde på ett feodalt samhälle där kungen enligt traditionell föreställning hade fått sin enväldiga makt av Gud. Den katolska kyrkan ägde stort inflytande, och de som tillhörde dem högre stånden , präster och adel , var befriade från skatt och kunde även driva in skatter för eget ändamål. Dessa var utestängda från statens ämbeten, vilka fanns förbehållna adeln. Det tredje ståndet hade dock, i tron att man skulle rösta per capita , fått ett löfte att dem skulle få sända representanter adeln fick samt prästerna Den 17 juni tog detta tredje ståndet initiativet och utropade sig ensidigt som nationalförsamlingen Assemblée nationale constituante.
Skatterna fanns orättvist fördelade både klassmässigt och regionalt. Adeln var inte en homogen grupp, utan bland dem fanns det grupper som ville äga konstitutionell monarki och till och med republik. Det gjorde att folk bröt sig in i hus och förråd för att skaffa mat och tak över huvudet. I England hade den industriella revolutionen gjort sitt intåg, men den franske kungen, Ludvig XVI , ville inte uppmärksamma eller acceptera de nya idéerna.
Spelningar att se i höst inom Paris
Detta har av flera historiker kallats "den juridiska revolutionen". Dessutom hade den franska staten samma år hamnat i akut bristande på pengar vilket tvingade Ludvig XVI för att samtidigt som landet var i djup kris sammankalla generalständerna för att skapa ett operativ beskattningssystem. Konflikterna med Storbritannien , senast inom de amerikanska kolonierna , där fransmännen ägde hjälpt amerikanerna till uppror, hade tvingat regeringen att ytterligare höja skatterna.
Enligt lagen skulle stånden ha lika många representanter i riksdagen. Det är dock svårt att passa in de olika aktörerna i enkla kategorier.
Även inom det första ståndet fanns detta många som ville få till ett systemskifte. Frankrikes skattebörda vilade helt på tredje ståndet som var bönder och borgare. Den franska revolutionen hade stor betydelse för den ryska revolutionen och dess idéer inspirerade Mao Zedong i att bygga en kommunistisk stat inom Kina. En annan uppfattning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades.
Inom första ståndet ägde lant- och församlingsprästerna mer gemensamt med detta tredje ståndet än sitt eget och inom det andra ståndet fanns adelsmän som präglats av upplysningsidealen. Den gamla samhällsordningen, l'ancien régime , med en absolut kungamakt och feodala institutioner, hade under talet blivit alltmer föråldrad och ineffektiv. Efter det mycket dåliga skördeåret följde också en mycket hård vinter.
han lät stänga det tredje ståndets sammanträdesrum, varpå det tredje ståndet slog sig ner inom ett bollhus. Revolutionen ledde till att feodala privilegier avskaffades, samhällen sekulariserades , metersystemet spreds och att total krigföring uppfanns. De tidigare sammankallade två notabelförsamlingarna , bestående av högadeln , hade inte åstadkommit något resultat. var svor de den 20 juni eden inom Bollhuset , att de inte skulle skiljas formellt förrän de hade givit Frankrike ett ny grundlag.