Bergen svarade
Sen vände sig den första om och sa: Vem har legat på min säng? samt de andra sprang dit och alla undrade vem som hade legat på deras bädd. Där knackade hon på dörren och ropade, — Fina varor till salu! Sen gick de ut och letade guld och silver i bergen hela dagen. Och eftersom denna inte stod ut med tanken på för att det fanns någon som var vackrare än henne klädde hon ut sig till ett gammal kvinna och begav sig iväg ovan kullarna tills hon kom till dvärgarnas byggnad.
Den ena var för kort och den andra var för lång, tills hon lade sig i den sjunde sängen, som passade.
Och bergen svarade
Och dottern växte upp, och hennes hy blev vit som vit nederbörd, kinderna röda som blod, och håret mörk som ebenholtsträ. Den stackars jägaren tog tillsammans Snövit ut i skogen, men när denne tittade på Snövit så klarade han ej av att skada henne, så han berättade vad drottningen sagt och sa till hon att springa iväg i skogen och inte någonsin komma tillbaka. Men Snövit blev vackrare samt vackrare, och när hon blev arton tid var hon vacker som en dag samt vackrare än självaste drottningen.
Och de var förjusta ovan att se henne, och såg till för att inte väcka henne. Sen tänkte hon för att hon skulle lägga sig och vila därför hon provade alla sängarna. De höll samtliga upp sina lampor och tittade på hon. Men den sjunde såg Snövit, och sa åt sina kompanjoner att komma och titta. Vid väggen stod det sju små sängar. Du, min drottning, vackrast av alla inom landet är. Hon tittade eftertänksamt på detta röda blodet som flöt ut i snön, och önskade sig att hennes lilla dotter skulle växa upp och bli vit liksom snö, röd som blod och svart liksom ebenholtsträ.
När hon ställde sig vid fönstret, som var inramat av svart ebenholtsträ, samt tittade ut över kanten stack hon sig på nålen och en droppe blod föll ner på snön. Men drottningen dog, samt kungen gifte sig strax därpå med enstaka annan fru, som var mycket vacker, dock som var så stolt att hon ej kunde stå ut med tanken på för att någon annan kunde vara vackrare än hon. Det var mitt i vintern, och stora snöflingor virvlade omkring, då en viss drottning satt och sydde vid sitt fönster.
denna fick namnet Snövit. Det var sju små dvärgar, som levde på att gräva guld i bergen. Men bortom kullarna, i skogen, där de sju dvärgarna bor, där gömmer sig Snövit. Den dagen, när drottningen frågade sin spegel vem som vackrast i landet var, svarade spegeln:. Och hon är vackrare än du, min drottning.
Snövit av Bröderna Grimm - iStoriez
De tände sina sju små lampor och såg genast att något inte stod rätt till. Dvärgarna tyckte synd om henne och sa att om denna städade, tvättade och lagade mat så kunde hon få bo hos dem och dem skulle ta hand om henne. Hon kallade till sig en av sina jägare samt sa: "Ta med Snövit ut i skogen och för åter till mig hennes hjärta! När drottningen hörde detta blev hon högröd av ilska. Hon hade en magisk spegel, och varje morgon såg hon sig egen i spegeln och frågade:.
Snövit tyckte detta verkade vara en vänlig gammal dam samt gick ner och öppnade dörren. Och således sov den sjunde dvärgen en timme inom var av de andra dvärgarnas sängar tills natten var förbi. Snövit tittade ut genom fönstret och sa: — God dag min dam, vad är det du har för att sälja? Hungrig som hon var åt Snövit lite av varje brödbit, och drack lite vatten ur varje glas. Sen vandrade Snövit ensam och rädd genom skogen.
De varnade Snövit och sa att drottningen snart skulle hitta henne, och att hon inte skulle släppa in någon. Där gick hon in för att vila, för hennes trötta fötter orkade inte gå längre. På morgonen berättade Snövit vad som hade hänt. Då blev drottningen orolig, för hon visste att spegeln alltid talade sanning, så hon var övertygad om att jägaren lurat henne. Inne inom stugan var allt välordnat. De vilda djuren ylade och lät, men inget gjorde hon någon skada.
Det låg en vit duk på bordet, och på duken stod sju små tallrikar med brödbullar på och sju små glas med vatten i. In kom sedan husets herrar. På kvällen kom denna fram till en liten stuga. Där lade hon sig och somnade. Och drottningen, likt trodde att Snövit vad död, var för tillfället övertygad om att hon var den vackraste kvinnan i landet, så hon gick mot sin spegel och frågade:.